Lars fick japanernas hela förtroende
Det hela tog fart när Lars Åkerström följde med Mats Gedahl till trädgårdsmässan i Köln hösten 1991. Lars jobbade som trädgårdslärare på Vassbo, men höll också kurser för fastighetsskötare i maskinkunskap och arbetarskydd. Då tog han hjälp av Mats som lärde deltagarna hur de skulle serva trädgårdsmaskinerna. Mats arbetade på Greif Motor, som då hade agenturen för Briggs & Stratton motorer.
Några år tidigare hade Lars startat Grönyte-Konsult för att ge ut handboken Trädgårdsmaskiner. Han tyckte att det saknades en katalog där alla trädgårdsmaskiner och redskap fanns samlade. Ibland får man ta saker i egna händer och ge ut en själv. Detta var före datorernas tid, så det var ett tidsödande arbete.
När Mats Gedahl skulle resa ner till mässan i Köln frågade han Lars om han ville följa med: ”Hela världen är där. Du kan besöka min monter och se hur det ser ut där nere.”
Sagt och gjort. Lars följde med och strosade runt på egen hand i den gigantiska mässhallen. Han hade inga visitkort med sig och var inte direkt inställd på att skapa kontakter. I en monter stod några välklädda japaner. Företaget hette UM Kogyo Inc. och Silkysågarna låg i glasmontrar. Inga besökare syntes till. Lars blev nyfiken och gick dit.
De frågade vem han var, vad han gjorde och om han var intresserad av deras redskap. ”Det är första gången vi är på en mässa utanför Japan och vi vill gärna få nya affärskontakter.”
Lars ville prova deras sågar. Japanerna tittade på varandra och undrade hur de skulle lösa det. En av dem försvann och kom tillbaka med en liten rullstav, säkert något ur monterinredningen. De tog fram en såg, Lars satte knät mot glasmontern, spände fast pinnen och började såga. Japanerna tittade på sågspånet som föll på heltäckningsmattan.
Lars kände direkt att detta var en riktigt bra såg.
Det verkade som om japanerna litade på honom. Han fick med sig 6-7 olika sågar hem på prov. På hemvägen satt Lars där i baksätet på Mats bil och tittade på sågarna. Vad hade han tackat ja till? Skulle han verkligen börja importera produkter från Japan!? Han som var så dålig på engelska. Han tyckte att det kändes som att han skulle bestiga ett högt berg.
Efter en tid kom ett fax på engelska från Japan. Lars vågade knappt titta på det, han fattade ändå inte vad det stod. Vem skulle han fråga? Hade inte Exportrådet ett kontor i Falun? Han ringde dit, en Bert Jonsson svarade, Lars förklarade sitt ärende. ”Det där handlar om import, jag arbetar med export åt svenska staten. Så det är inte mitt bord”, sa Bert Jonsson.
Men han tyckte väl synd om Lars och hjälpte honom att tyda faxet och ställde honom mot väggen: ”Vill du eller vill du inte? Du måste göra ett val. Men du behöver en prislista. Det kan jag hjälpa dig med att ordna.”
Så småningom kom både prislista och produktkatalog. Lars valde ut sex olika modeller av sågar och bestämde sig för att vara med på Sollentunamässan. Tillsammans med sin fru for han dit med några olika sågar. De tog slut direkt, så han fick åka hem till Falun och hämta resten av lagret. Det var då han bestämde sig. Det var dags att börja bergsklättringen. Här fanns både ett intresse och ett behov.
Han for tillbaka till Exportrådet där han fick hjälp att beställa hem mer. Bert hade redan från början förutsett att Lars skulle exportera Silkyprodukter till de övriga nordiska länderna.
Men man måste ha lång framförhållning. I Japan har man inget lager, där tillverkar man på beställning. Det tar två månader för dem att tillverka sågarna och en månad att få över dem till Sverige med båt. Första åren beställdes sågarna via telefax och avtal skulle skrivas på. Betalning gjordes i förskott, allt enligt den japanska statens bestämmelser. Efter några år fick Grönyte-Konsult exportkredit.
Kontakten med Japan håller i sig och Lars har besökt fabriken flera gånger.
– De är duktiga på engelska och väldigt korrekta. Man kan lita på dem till 100 procent. De påminner faktiskt om oss svenskar. Men man får aldrig utsätta dem för situationer där de tappar ansiktet.
Att det blev Lars som fick agenturen på Sverige den där gången hade säkert med trovärdighet att göra. Relationer är väldigt viktigt i Japan.
– Jag dök upp där ensam på mässan i Köln, jag var utbildad trädgårdsingenjör och hade ett bra kontaktnät. De berättar fortfarande att det var Lars från Sverige som vågade. När jag besöker dem behandlas jag med stor värdighet. Det är jag som är deras första kund utanför Japan.
Text: Agneta Barle